Ordlista

A
Abrasion – Nedslitning av tänderna.
Abscess – Varansamling.
Adhesion – Fästa, vidhäfta.
Afte – På munslemhinnan gulvita sår omgivna av en röd zon.
Aktivator – Löstagbar tandställning för att ändra relationen mellan käkarna.
Alveol – Det hålrum i käkbenet där tandens rot sitter.
Amalgam – Fyllningsmaterial. En legering som i huvudsak består av silver, tenn och kvicksilver.
Analgetika – Smärtstillande läkemedel.
Anamnes – Sjukdomens förhistoria med patientens egen sjukdomsberättelse.
Anestesi – Bedövning. Lokalanestesi, bedövning som ges där ingreppet ska ske.
Antibiotika – Läkemedel som ges vid infektion som orsakats av bakterier,
till exempel penicillin.
Apex – Spets, till exempel tandrotens yttersta spets.
Aplasi – Medfödd avsaknad av ett eller flera tandanlag.
Aspartam – Sötningsmedel som finns i en rad ”light”-produkter.


Bettskena – Plastskena som används vid tandgnissling.
Bifurkation – Delningsstället på en tand med två eller flera rötter, (se furkation).
Bitewing – En röntgenbild där tandkronorna i över och underkäke syns på samma bild, för att se karies eller hur benets nivå är i förhållande till tanden. Bitewing är den bild som oftast tas vid rutinkontroller.
Bro, brygga – Ersättning för en eller flera förlorade tänder. Fästes på närliggande tänder med den konstgjorda tanden hängande emellan. Fungerar som en ”bro” över tandluckan.
Bruxism – Tandgnissling, tandpressning.
Buffra – Saliven neutraliserar så att det blir mindre surt.


Candida – Svampsjukdom som i vissa fall kan orsaka rodnad och sveda i munslemhinnan.
Carisolv – Rödaktig gel som kan användas för att avlägsna karies utan att man borrar.
Cement – Det material som används vid fastsättning av kronor och broar.
Composit – Tandfärgat fyllningsmaterial av plast.


Dekubitus – ”Skavsår” som orsakats av tryck från en tandprotes.
Delprotes – Se Partialprotes.
Demineralisering – Mineralsalter som försvinner från tandytan t ex vid ett kariesangrepp.
Dental – Hör till tänderna, kommer från ordet dent (tand).
Dentin – Tandben. Den hårdvävnad som utgör huvuddelen av tanden, skiktet innanför emaljen.
Depuration – Borttagning av tandsten.
Diastema – Mellanrum mellan två tänder.


Emalj – Det hårda yttre skiktet på tanden, kroppens hårdaste vävnad.
Endodonti – Sjukdomar i tandpulpan och dess behandling, rotbehandling.
Erosion – Förlust av tandsubstans genom kemisk och/eller mekanisk påverkan.
Eruption – Tandframbrott.
Extraktion – Utdragning.


Fasadkrona – En krona där den synliga delen görs i tandfärgat material.
Fissur – Fårorna i tanden, vanligast på tuggytorna.
Fissurförsegling – Tunnflytande plast läggs på fissurerna för att förhindra att bakterier fastnar där.
Fluor – Grundämne som har karieshämmande effekt.
Frenulum – Tungband, läppband.
Fruktos – Fruktsocker.
Fullkrona – Tandkrona i guld, keramik som tandteknikern tillverkar och som omsluter den naturliga tandens krona.
Furkation – Det ställe där tandens rötter delar sig (se Bifurkation).
Furkationsinvolvering – Tandköttsfickan når in i furkationen.


Gingiva – Tandkött.
Gingivit – Tandköttsinflammation.
Glasjonomer – Tandfärgat fyllningsmaterial som avger fluor.
Glossit – Inflammation i tungan.
Guld – Ädelmetall som används av tandteknikern för att framställa kronor och tandfyllningar.
Guttaperka – Gummimaterial att rotfylla tänder med.


Helprotes – Avtagbar protes, ”löständer”, som ersätter tänderna i tandlös käke.
Herpes – Virus som kan ge blåsor i munnen och på läpparna.
High-speed – Borrmaskin som roterar med hög hastighet och kyls med vatten.
Hypoplasi – Underutveckling av organ eller vävnad.
Hälsodeklaration – Ett formulär patienten fyller i som omfattar tidigare och nuvarande hälsotillstånd samt vilka mediciner man tar.
Hängande broled – Del av en bro (brygga) som ersätter en saknad tand.


Implantat – Här: titanskruv (fixtur) som har läkt fast i käken.
Implantatbro – Bro som sitter fast på fixturerna, (se KBF-bro).
Infektion – Inträngande i kroppen av levande smittämne, t ex virus, bakterie, svamp.
Inflammation – Vävnadsreaktion som ger svullnad, rodnad, värme och ibland smärta. Kan vara reaktion på t ex infektion eller skada.
Initialkaries – Litet, ytligt hål i tanden, ”början till karies”, (se Kritkaries).
Interdentalt – Utrymmet mellan tänderna.
Interdentaltandborste – Liten ”flaskborste” för rengöring mellan tänderna.
Intraoral – I munhålan.
Intraoral röntgenbild – Röntgenbild tagen inne i munhålan.


Jacketkrona – Äldre benämning på fullkrona i porslin.

K
Karies – Hål i tänderna.
Kavitet – Hålighet, t ex orsakad av karies.
KBF-bro – Käkbensförankrad bro eller implantatbro.
Keramik – Hårt material som används för framställning av kronor och för fyllningar som tandteknikern framställt.
Klorhexidin – Bakteriedödande vätska för munsköljning.
Kofferdam – Gummiduk som sätts runt tanden för att hindra salivläckage, används vid rotbehandling och fyllningsterapi.
Komposit – Se Composit.
Kritkaries – Ett litet kariesangrepp som vanligen inte lagas, då det endast finns i yttre delen på tandemaljen. Ser vitare ut än omgivande tand och kallas därför ”kritkaries”, (se initialkaries).
Krona – Den del av tanden som normalt syns i munhålan och består av dentin och emalj. Krona används också för att beskriva ersättningen för en förlorad tandkrona, som exempelvis guldkrona eller helkeramisk krona.
Kusp – Spetsen, topparna på tändernas tuggytor.
Käkbensförankrad – Ett implantat som sätts fast i käkbenet, (se Implantat och KBF-bro).


Lactobacill – En av de bakterier som medverkar vid uppkomst av karies.


Munsår – I dagligt tal omfattar detta både sår och blåsor i munnen. Orsakerna till munsår kan vara virusinfektion, skavsår av dåligt sittande protes, afte med mera. Om ett sår inte läker ska man alltid kontakta sin tandläkare.
Muntorr – Nedsatt salivproduktion gör att man blir torr i munnen. Orsaken kan vara nervositet, medicinering, sjukdom, skador på spottkörtlarna som producerar saliv m m.


Natriumfluorid – NaF, fluorförening som förekommer i bland annat fluortabletter och tandkräm.
Natriumklorid – NaCl, koksalt, används i fysiologisk koksaltlösning vid renspolning.
Nikotinstomatit – Slemhinneförändring i gommen som uppkommer till följd av rökning.


Ocklusion – Kontaktförhållandet mellan tänderna när man biter ihop.
Odontologi – Läran om tänderna och dess sjukdomar.
Oral – Som tillhör munnen.
Ortopantomogram, OPG – Översiktsröntgenbild, panoramaröntgen, tagen med särskild röntgenapparat. Bilden tas utanför munnen och visar båda käkarna och samtliga tänder.
Ortodonti – Tandreglering.
Osteit – Inflammation i benvävnad.


Panoramaröntgen – Se Ortopantomogram.
Papill – Den del av tandköttet som normalt fyller ut mellanrummet mellan tänderna.
Parodontit – Tandlossningssjukdom.
Parodontologi – Läran om tandlossningssjukdomarna.
Partialprotes – Delprotes. Avtagbar protes som ersätter tänderna i delvis tandlös käke.
Patogen – Sjukdomsframkallande.
Pedodonti – barntandvård.
Perkussionsöm – Om en tand är öm när man ”knackar” på den.
Permanenta tänder – Vuxentänder, 32 st.
Plack – Bakteriebeläggning på tänderna.
Plackindex – Mäter på tänderna.
Postoperativ – Efter operation.
Preparera – Förbereda. Till exempel att med borr förbereda tand för fyllning eller krona.
Primära tänder – Mjölktänder, 20 st.
Profylax – Förebyggande åtgärd.
Protes – Ersättning för förlorad kroppsdel till exempel tänder, (se Helprotes och Partialprotes).
Protesstomatit – Inflammation i slemhinnan under en protes.
Protetik – Oral protetik, framställning av proteser, tänder eller bryggor.
Provisorium – Tillfällig, till exempel fyllning, (se täckförband).
Pulpa – Nerv och kärlsträngen i tandens inre.
Pulpit – Inflammation i pulpan (nerven).
Pus – Var. Tunn- eller tjockflytande gulaktig vätska, innehållande levande och döda vita blodkroppar, bakterier och döda vävnadsceller.


Remineralisation – Återmineralisering av ytlig kariesskada i emaljen genom utfällning av kalk- och fosforsalter från saliven.
Retraktion – Gingival retraktion. Tandköttet drar sig tillbaka på grund av inflammation i tandköttet, kan orsakas av för hård tandborste, felaktig borstmetod med mera.
Rot – Den del av tanden som sitter i käkbenet. En tand kan ha en till tre rötter. Tandrotens huvudbeståndsdel är dentin.
Rotfraktur – Spricka i eller på roten.
Rotkanal – Det hålrum inne i tanden som innehåller nerver och kärl.
Rotfyllning – Försegling av tandens rotkanal efter att pulpan (nerven) avlägsnats.
Röntgen – En röntgenbild används för att se karies, tandlossning, sjukliga förändringar i käkarna, käkutveckling med mera.


Sackaros – Socker, bästa utgångspunkten för munbakteriernas syrabildning.
Salivsten – Tandsten som bildas ovanför tandköttskanten.
Sekundärkaries – Karies i anslutning till en krona eller en gammal fyllning.
Status – Ett tandstatus visar till exempel hur många kariesangrepp som finns. Ett parodontalstatus visar tillståndet för tandkött och tandben.
Steptococcus mutans – En av de bakterier som medverkar vid uppkomst av karies.
Stimulerad saliv – Ökat salivflöde framkallat genom tuggning.
Stomatit – Inflammation i munslemhinnorna.
Sutur – Tråd som används för att sy i vävnad efter ett kirurgiskt ingrepp.
Suturera – Sy.
Svampinfektion – Candidos. Infektion i slemhinnan orsakad av Candida albicans.


Tandhygienist – Yrkesgrupp som arbetar med förebyggande tandhälsovård.
Tandköttsficka – Spalt runt tanden som på ena sidan begränsas av tandytan och den andra sidan av tandköttskanten.
Tandsten – Förkalkade bakteriebeläggningar på tänderna.
Tandtekniker – Yrkesgrupp som arbetar med framställning av tandersättningar som till exempel kronor, broar, proteser och tandställningar.
Titan – Metall som bland annat används som implantat.
Torsk – Candida infektion, svampinfektion.
Trauma – Skada genom yttre våld, till exempel fall eller slag.
Tungpapill – Slemhinneupphöjning på tungslemhinnan.
Tungrygg – Ovansidan på tungan.
Täckförband – Provisorisk (tillfällig) fyllning.


Ultraljud – Ljud med hög frekvens. Används vid borttagning av tandsten.


Vilosaliv – Saliv som produceras då tuggmuskler, kinder och tunga hålls stilla.
Visdomständer – Den sista kindtanden.


Xerostomi – Muntorrhet på grund av bristande salivsekretion.
Xylitol – Björksocker. Andvänds som sockerersättningsmedel och kan ej användas av munnens bakterier för syrabildning.

Y

Å
Ä
Ö